Böcker och poddar om Condé Nast(y)
- Ajje Ljungberg
- 30 juni
- 2 min läsning
Condé Nast är tveklöst världens mest glamorösa tidskriftsförlag. Hem för Vogue, Vanity Fair, GQ, Bon Appètit (som presenterade malmökrogen Saltimporten i ett flersidigt reportage med rubriken "Probably the best lunch in the world"), New Yorker med flera.
Den senaste veckan har förlaget varit på tapeten då legendariska Anna Wintour slutar som chefredaktör på Vogue efter 37 år på posten. Men 75-åriga Wintour ska inte sluta helt på Condé Nast utan fortsätta som global editorial director för Vogues alla editioner. Hon har lika svårt att sluta som vissa demokratiska politiker.
Förlaget är fortfarande glamoröst, men inte lika mycket som under tidigare årtionden. Särskilt på 80- och 90-talet, före internets genombrott, kunde det vara lika glamoröst att jobba för tidskrifterna som för de som hamnade i dem. Ett reportage för Vanity Fair kunde ha en budget på en halv miljon.
Just nu är min sommarläsning Tina Browns dagböcker från 1983 till 1992, från tiden då hon som 30-åring blev chefredaktör för en sömnig VF och snabbt lyfte både status och upplaga, tills hon steg av och istället blev chefredaktör på The New Yorker. (Innan hon kom till Vanity Fair hade hon hunnit basa över en annan av mina favoriter, engelska Tatler. Underbarn?)
Brown har en vass penna. Och hon väjer inte för att skriva helt öppet, inte alltid smickrande, om medarbetare och makthavare på Condé Nast i dagböckerna. (Browns vassa penna huserar nu på Substack, bland så många andra historiska tungviktare inom journalistiken.)
Graydon Carter, som tog över efter att Brown slutade 1992, har också kommit med sina memoarer: "When the Going Was Good: An Editor's Adventures During the Last Golden Age of Magazines". Den blir höstens läsning för min del.
Och i juli släpps ytterligare en bok om Condé Nast: "Empire of the Elite" av Michael Grynbaum. Helt säkert med många nya spännande avslöjanden om den mäktige ägaren S.I. Newhouse, Anna Wintour med flera.
Och så har det kommit en ny rolig podcast om Condé Nast: "Nasty" av Mark Healy. Första avsnittet handlar om vad som sades, och inte sades, i förlagets hissar. Premiäravsnittet, och även kommande, har för att vara i podvärlden, ultrakorta avsnitt. (Personligen tror jag formatet är nästa steg i pod-evolutionen. I motsats till sådana här ultralånga LinkedIn-delningar...)
Klev man av hissen på entréplanet i dåvarande huvudkontoret på 350 Madison Avenue på Manhattan, fann man i lobbyn en stor tidningskiosk. Den drevs av paret Helmut och Margaret, som var förlagets inofficiella öron och ögon. Margaret berättar i podden om en känd fotograf som de visade till varumottagningen, då han såg mest ut som ett bud. Bruce hette han, minns hon, efternamnet mindes hon inte (ska vi gissa på Weber). En av många anekdoter i Nasty, förövrigt ett riktigt bra namn.
